Vänner man Saknar!
Ja jag är omringad av sjukt bra vänner, jag vet it's a blessing from apah eller hur fan man stavar?
vi är ett gäng, vi var ett gäng, vi var ett "nyforsgäng" haha eller hur? kan man säga, vi har hållt ihop sen sjunde klass, endel sjätte klass :) det har alltid varit vi även fast vi haft enorma stor bråk hit och dit och hatat varandra i omgångar så har det alltid slutat med att det är såklart just vi, herregud flera år av vänskap också?
Och alla är vi olika, men det som är lite synd nu är väl att man splittras lite smått, endel får pojkvän, och då glider man isär, saknar speciellt en person ganska mycket, men man kan bara hoppas på en förändring, av att kontakten tas upp mera, man måste ju acceptera på något sett och förstå varför det blir så ibland eller hur?
och även om jag brukar vara långsint och så när jag blir sur, så har jag överseende med endel.
fast nu ska jag inte ljuga, min långsinthet har försvunnit, Jo jag lärde mig ett och annat i senaste förhållandet faktiskt, man behöver inte vara så långsint, bara lite, jag förlåter hellre och har kul, men det är svårt för alltså det sitter ju kvar inom mig, så även om jag garvar o ler så gråter insidan ibland. det som ingen ser.
Men jag hoppas att jag alltid kommer ha kontakt med dessa personer, mer eller mindre, att dem alltid kommer finnas i ens liv. förstå vad kul att vara 70+ och sitta och garva åt busen vi gjorde i skolan? eller när vi reta fullgubben kenny? eller va han hette, när han jagade oss och vi hade askul, eller när vi spöa varandra så fort vi såg varandra? haha, eller när vi drack 2.25or och trodde oss bli packade? eller första fyllorna vi drog ihop, när jag åkte in till sjukan för alkoholförgiftning? när vi gjorde tvärtemot vad morsorna sa, eller alla gånger vi gick gråtandes till varandra för vi hade bråkat med våra mammor, alla gånger vi ställde upp på varandra. shit alltså..
alla gånger vi drog fyllorna nere på stan på drakbåtsfestivalerna, minns ni dem eller? haha finns så många minnen vi har med varandra, helt sjukt, finns så jävla många minnen.
jag har en vän, jag kallar henne hummern och hon mig räkan, lång historia, när jag hade en pojkvän som kallades pingu, så blev det så, över fyra år sen nu men iafall.. Vi är nog soulmates, tänker samma sak håller oftast sams och ja vi garvar åt allt, och det är fan bra!
men nu måste jag skynda mig, ville bara tala om att jag älskar mina vänner och saknar endel av mitt lilla gäng!
vi är ett gäng, vi var ett gäng, vi var ett "nyforsgäng" haha eller hur? kan man säga, vi har hållt ihop sen sjunde klass, endel sjätte klass :) det har alltid varit vi även fast vi haft enorma stor bråk hit och dit och hatat varandra i omgångar så har det alltid slutat med att det är såklart just vi, herregud flera år av vänskap också?
Och alla är vi olika, men det som är lite synd nu är väl att man splittras lite smått, endel får pojkvän, och då glider man isär, saknar speciellt en person ganska mycket, men man kan bara hoppas på en förändring, av att kontakten tas upp mera, man måste ju acceptera på något sett och förstå varför det blir så ibland eller hur?
och även om jag brukar vara långsint och så när jag blir sur, så har jag överseende med endel.
fast nu ska jag inte ljuga, min långsinthet har försvunnit, Jo jag lärde mig ett och annat i senaste förhållandet faktiskt, man behöver inte vara så långsint, bara lite, jag förlåter hellre och har kul, men det är svårt för alltså det sitter ju kvar inom mig, så även om jag garvar o ler så gråter insidan ibland. det som ingen ser.
Men jag hoppas att jag alltid kommer ha kontakt med dessa personer, mer eller mindre, att dem alltid kommer finnas i ens liv. förstå vad kul att vara 70+ och sitta och garva åt busen vi gjorde i skolan? eller när vi reta fullgubben kenny? eller va han hette, när han jagade oss och vi hade askul, eller när vi spöa varandra så fort vi såg varandra? haha, eller när vi drack 2.25or och trodde oss bli packade? eller första fyllorna vi drog ihop, när jag åkte in till sjukan för alkoholförgiftning? när vi gjorde tvärtemot vad morsorna sa, eller alla gånger vi gick gråtandes till varandra för vi hade bråkat med våra mammor, alla gånger vi ställde upp på varandra. shit alltså..
alla gånger vi drog fyllorna nere på stan på drakbåtsfestivalerna, minns ni dem eller? haha finns så många minnen vi har med varandra, helt sjukt, finns så jävla många minnen.
jag har en vän, jag kallar henne hummern och hon mig räkan, lång historia, när jag hade en pojkvän som kallades pingu, så blev det så, över fyra år sen nu men iafall.. Vi är nog soulmates, tänker samma sak håller oftast sams och ja vi garvar åt allt, och det är fan bra!
men nu måste jag skynda mig, ville bara tala om att jag älskar mina vänner och saknar endel av mitt lilla gäng!
Kommentarer
Trackback
